Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor - Hugo Adolf Hamilton, af Axel Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket liktänkande kronprinsens hof, der just konstens och
vitterhetens blommor med förkärlek vårdades. Det var
en angenäm tid för den unge mannen, - hvarunder man
vid de förädlande njutningames fester likväl icke glömde
att kredensa nöjets bägare med pligtkärlekens immorteller.
Hugo Adolf t. ex. tecknade och till en del äfven sjelf
litografierade illustrationer till Nicanders Runor, Tegnérs
Frithiof och Axel samt flera i vår tids smak något suddiga,
då högre skattade planscher, hvilka till och med skaffade
honom ledamotskallelse till fria konsternas akademi; men
han studerade der bredvid äfven nationalekonomi, likasom
hans furstlige vän skref melodisk musik till Beskows
sångstycken och samtidigt studerade fängelsesystemema.
I enlighet med denna både tidsenliga och personliga
lynnesriktning öfvertog Hamilton också redan tidigt (1834)
förvaltningen af fädernegodset Boo samt stångjernsbruket
Gryth (1833) och kom härigenom från de
filantropiskt-teoretiska konversationerna i det furstliga kabinettet midt
in i rama verkligheten, hvarest han fann allt för tydligt
bekräftadt, att stattorparesystemet och bränvisbränningen
voro landsplågor, hvilka han derför äfven bland sina
under-hafvande kraftigt bekämpade.
Oskar blef emellertid konung och skyndade att ännu
samma år utse Hamilton till styresman öfver kungl.
teatern, hvilken nu skulle, så ville man vid det för Sverige
och det svenska: så varmt sinnade unga hofvet, bli
ett hem för de svenska sånggudinnorna. Hamilton
förverkligade äfven i så måtto denna önskan, att under hans
tid “Läkaren“, “Engelbrekt och hans Dalkarlar", “En
Tragedi i Wimmerby“ af Blanche, ^En komedi“ och
“Mäster Smith“ af Jolin, “Erik XIV“ och “Erik XIV:s
son“ af Böijesson samt “Yermländingarne“ af Dahlgren
uppsattes på den kungl. svenska scenen och gåfvos med
en nästan exempellös framgång. Så länge Hamilton skötte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
