Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsfångens flykt. Ett minne från frihetstiden af Hjorvard. Med 4 teckningar af C. G. Hellqvist - 2. Storholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppmärksamhet. Väl utkomna på Lilla Värtan, kände
man sig något tryggare. Stränderna vika här mera
tillbaka, och styrande midt i farleden, behöfde man ej frukta
att bli observerad af något på stranden spejande öga.
Bet började dagas när man närmade sig Tranholmssundet.
Dessa stränder, som nu vimla af täcka villor, voro vid
denna tid nästan öde. Endast vid Ropsten och. det midt
emot liggande Thorsvik sågos några små stugor. Just som
det lilla seglet vid Rödstugan sköt in på Stora Värtan,
uppsteg det flammande eldklotet Öfver Vermdöns och
Tynningöns åsar och kastade sina strålar längs utåt
Askrikefjärden, hvars långsträckta yta framskymtade genom
sundet till höger. Smeden styrde rakt på Storholmen,
in i ett litet undangömdt sund, som i söder skiljer honom
från en annan mindre holme.
Här stod då högst upp på strandsluttningen en liten
af bark uppförd fiskarkoja, som till sitt yttre knapt skilde
sig från den tätt omgifvande skogen. Man gick i land,
de i båten medförda sakerna uppburos, och denna gömdes
försigtigt under alama vid strandbrädden. Ingen mensklig
varelse stod dock att se, och frånvaron af alla andra
• •
stigar än den som från sundet forde upp till kojan
antydde att holmen sällan besöktes. Man hade härifrån
utsigt öfver en del af Stora Värtan. Det var
Öfverens-kommet med skepparen på Gäddan, att han skulle hissa
signalflagg när han kom midt för Storholmen, derpå gå
rundt omkring ön mellan dess norra udde och
Frössviks-landet saiflt sedan han kommit in på Askrikefjärden taga
flyktingen ombord.
Kammartjenaren hade emellertid inburit sakerna i
kojan och der ur kantinen uppdukat några forfriskningar,
som generalen lät sig väl smaka. Man kunde ännu ej
på några timmar vänta jakten. Generalen sträckte ut
sig på kojans golf, som ej var någonting annat än bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
