- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1873 /
202

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook - Hugo Montgomery-Cederhjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var solljusa dagar för sångaren, som delade så
lifligt det italienska folkets hänförelse. Det var
ungdomsmod och ungdotnslust, och han njöt äfyen deraf i fulla
drag. Våren 1872 kom, det var omöjligt att stanna
längre i Eom. Med några landsmän och danskar begaf
han sig ut på en af dessa yårfärder i Italien, som så
uppfriskande tilltala sinnet. Den glada kretsen slog sig
ned i det leende Sorrento. En dag skulle man derifrån
fara till Tiberii ö, det förvekligande Capri. Vid
återkomsten skulle man fira en verklig syditaliensk fest med
vin, tamburiner och tarautella. Färden gick öfver
Sor-rentovikens klara och lugna våg. Under vägen sjöngo
roddarne sina neapolitanska sånger och
Montgomery-Cederhjelm sina svenska folkvisor. Det var en täflan i
toner. Och i den blåa grottan på ön uppstämde han ur
ett fullt bröst “Du gamla, du friska, du fjellhöga Nord!“
och det var kraft i sången, ty den värmdes af tanken
på det kära hemmet.–

Tre timmar derefter låg han med krossade lemmar
vid foten af den förfärliga brant, som kallas “Tiberii
stupa“, derför att den romerske csesar skall enligt sägnen
hafva begagnat denna afgrund, att deri nedstörta offren
för sin oroliga misstänksamhet. De lustfärdande voro
på väg till Tiberii villa och vandrade bland
Capri-bergen, då de fingo se ett stycke af fen förfallen mur
uppe på en brant. Man ville härifrån beundra utsigten.
Montgomery-Cederhjelm skyndade dit i förväg och satte
sig på muren att hvila —och försvann. Fallet var
1,800 fot högt. Först morgonen derpå återfans den
förfärligt sargade kroppen. Innerligt sörjde den. nordiska
kolonien på den italienska halfon, och med djup
bedröf-velse mottogo här anförvandter, talrika vänner, ja, hela
allmänheten det oväntade budskapet om den så sällsamma
olyckan, hvilken blef ett godt ämne för korrespondens-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:17:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1873/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free