Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två pressens män: Lars Johan Hierta och Georg Scheutz. Minnesteckning af C. H. Rydberg. Med porträttplansch af Hierta och Scheutz, ritad af C. G. Hellqvist, graverad af C. L. Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under den dåvarande regimen behöfde Aftonbladet
dock aldrig vara i förlägenhet om spaltfyllnad. Det
fanns alltid ett “system", en “kamarilla“, ett
“Brahe-välde“ att nagga på, och huru lätt och lekfullt Hierta
tog sakerna, visade sig en vacker dag frukterna af hans
och dåvarande kronprinsen Oscars samarbete i 1840 års
riksdags aktningsbjudande hållning och den
ministérför-ändring som då inträffade. Vid den tiden stod
Aftonbladet på höjden af sin makt och sitt inflytande, och då
— mena somliga — hade det också varit rätta tiden
för Hierta att abdikera, sedan han med så mycken heder
löst sin uppgift och visat hvad pressen, rätt begagnad,
duger till. Men hans företag var för godt, redan såsom
affar betraktadt, för att han handlöst skulle släppa det
ifrån sig. Alltid erbjödo de utländska nyheterna
någonting af intresse, och inom landet stodo fortfarande
politiska och sociala reformer i mängd på dagordningen.
Under konung Carl Johans sista år uppstod emellertid
af sig sjelf ett visst stillestånd i tidningskriget mot honom
och hans regering. Vid det jubileum som 1843
anordnades till firande af den åldrige monarkens tjugofemåriga
regeringstid, inskränkte sig Aftonbladet till den
anmärkning, att nämde högtids betydelse skulle fått sitt
lämpligaste uttryck genom en transparent upptagande
inskriften: “Åt de åttio, ej de tjugofem åren.“
1844 års tronskifte väckte stora förhoppningar. Vid
den stora middag, Hierta vid kröningsriksdagens slut 1845
gaf sin redaktions-, kontors- och tryckeri person al, höll han
följande tal for första skålen:
“Mina herrar! Jag skall taga mig den friheten att
proponera en skål, «om aldrig förr druckits i detta hus.
Jag tror mig utan att äfventyra en vederläggning nästan
kunna påstå, att vi efter all anledning fått en liberal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
