Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runeberg och hans hem. Teckning af Fr. Berndtson i Helsingfors. Med stålgravyrsplan sch, upptagande tvänne porträtt af Runeberg samt afbildning af hans bostad i Borgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den femte februari 1874, skaldens sjuttionde
födelsedag, afgaf ett nytt bevis på den kärlek och hänförelse,
hvarmed Runebergs sångmö omfattas, och jag kan ej
bättre sluta denna teckning än genom att anföra den
varma och vackra poetiska utgjutelse, livarmed en finsk
skald, Th. Lind, firade denna högtid:
«Den gamla sången, varm och kär,
För Dig i dag han klingar.
Från haf, från strand, från fjerran,*när
Sin hyllning han Dig bringar,
Du kung i sångens republik,
På segrar, år och ära rik.
Din kropp är brnten, trött och svag,
Och matta dina leder;
Och dock, o konung, dag från dag
Ditt välde ut sig breder:
Mildt det eröfrar trakt på trakt
Och vittnar högt om andens makt.
Du herrskar ej med svek och våld
Och ej med svärd och glafvar;
Du har ej tagit i din sold
En flock af bundna slafvar;
Nej, gladt ditt välde är och fritt,
Och derför ock är allting ditt.
Så långt det skönas välde når,
Och hjertats rena stämma,
Så långt som glädjens, smärtans tår
Och löjet än är hemma,
Så långt det högsta strålar, ler,
Så långt man dig sin hyllning ger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
