Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tora Borgarhjort. Poem af Mathilda Langlet. Med illustr. efter teckning af J. A. Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tora Borgarhjort*).
Det var prinsessan Tora, så fager och så ung
Så föga visste hon utaf sorgen;
Der friade till henne så mången prins och kung,
Men åt dom allesamman gaf hon korgen.
Hon bodde för sig sjelf, i ett stort och präktigt slott,
Som hon utaf sin fader helt oförmodadt fått,
En gång när mjödet riktigt honom smakat.
En afton, när hon satt uti purpurbrämad rock,
Vid sländan, i sitt höganloft, allena,
Då bars der in en dosa, med prydligt skuret lock
Erån hennes fader sänd: hvad kan han mena?
Så hårdt satt locket skrufvadt; prinsessan upp det bröt-,
Då ligger der en lindorm, så liten och så söt,
I fjällig prakt, med ögon som demanter.
Nu tror man kanske ormen var gjord utaf emalj
Att pryda armen på en vacker flicka;
Men, nej! han var lifslefvande, med tänder och med svalg
Och med en riktig gadd, som kunde sticka.
Men Tora Borgarhjort aktade ej stort derpå,
Jlon var så glad och modig, och kunde ej förstå,
Hur någon kunde bäfva för en fara.
*) Närstående teckning är en förminskad kopia af en bland de
kompositioner Prof. J. A. Malmström f. n. är sysselsatt med, för en
nästa år utkommande illustrerad npplaga af Ragnar Lodbroks-sagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
