Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louis Palander. Teckning af Th. M. Fries. Med porträtt af Palander, afbildningar af «Vega» och «Ostkap» samt karta öfver Vegas färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOUIS PALANDER.
97
begifvit sig ut pä en fård, der faror i rikt mått väntade,
förenade med en mer än oviss framgång.
Namnet på “Vegas“ käcke chef, Adolf Arnold Loim
Palander, är nu kändt vida öfver fäderneslandets gränser.
Född i Karlskrona den 2 Oktober 1842 och tillhörande
en slägt, hvars namn inom svenska flottan redan förut
har en god klang, kände han sig tidigt kallad till
sjömannens friska lif. Omständigheterna rigtade snart hans
tankar mot norden och dess isfylda haf, ty det är ej
såsom en nybegynnare på detta fålt, som han anträdde den
färd, ^vilken nu ådragit sig hela den bildade verldens
uppmärksamhet. Tvärtom egde han härutinnan en rik
erfarenhet, som gjorde honom mer än någon annan i vårt
land lämplig för den plats, som han nu innehar.
•‘Ingen vandrar ostraffadt under palmer“, är ett i
söderns länder vanligt ordspråk; ingen, som engång
besökt trakter, der dessa vagga sina kronor, kan sedan
hindra tankame att mången gång med längtan och
vemod flyga derhän — och likartad dragningskraft utöfva
ock de arktiska trakterna på den, som engång gästat
desamma. Redan under sina kadettår (1857—63) hade
Palander under de öfningsexpeditioner, hvari han deltog,
tvenne gånger besökt Island och således redan då fått
en viss aning om, hvad fårder i de arktiska farvattnen
innebära. Först sedan han 1864 blifvit utnämnd till officer
i flottan och såsom sådan samma år deltagit i korvetten
“Gefles“ färd till Medelhafvet, Sierra Leona och Liberia
samt sedan han ytterligare ett år på handelsfartyg farit
vida omkring, var det dock, som han fick styra kosan in
i det egentliga Ishafvet och der göra sig rätt förtrogen
med de arktiska regionernas fröjder, vedermödor och faror.
Under polarexpeditionen 1868 tjenstgjorde han nemligen
såsom sekond på “Sofia" — och väl kändt är, att den
bekantskap, han då fick göra med polarisen, ofta var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
