Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Esaias Tegnér och läseriet i Småland. Tvenne hittills otryckta aktstycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
ESAIAS TEGNÉR
nåde upprätthålla den kyrkliga myndighetens anseende.
Dock var han för mycket en man af den nya tiden,
för att låna sin hand åt något, som smakade af
religions-tvång och förföljelse mot dessa svarmare med “varmt
hjerta och tomt hufvud.“ Han ville icke “auktorisera
liknöj dheten hos presterskapet genom att straffa nitet“,
och han unnade icke den bullersamme
väckelsepredikanten ens martyrkronan. I stället utverkade han längre
fram att Nyman såsom fångpredikant i Stockholm erhöll
en verksamhet, som syntes passande för arten af hans
begåfning. Tegnérs bref till fångvårdsstyrelsens
ordförande, frih. G. F. Åkerhielm i ämnet finnes tryckt i
hans “Efterlemnade skrifter“ och har blifvit kalladt “ett
skönt blad i svenska kyrkans historia“.
Å andra sidan var biskop Tegnér långt ifrån att vilja
på något sätt uppmuntra det ofog, som läseriet framkallat.
Han genomskådade så väl lösligheten af hela denna
rörelse, som tomheten på verkligt innehåll i den
folkliga vältalighet, som gifvit upphof deråt. I sina
yttranden har han leinnat en skildring af läseriet, sådant som
det spridt sig bland allmogen, och af det slag af
andliga föredrag, som väckt och underhållit dessa rörelser.
Ingen skall läsa denna skildring utan att finna den
målande; mången torde sjelf, äfven i våra dagar, hafva
sett och hört motsvarigheten till hvad Tegnér för snart
60 år sedan skildrat.
De här meddelade aktstyckena härröra båda från den
tid, då Tegnér, såsom utnämnd biskop i Vexiö, ännu bodde
qvar i Lund och derifrån lade hand vid
stiftsangelägen-heter af större vigt. De förvaras i Kongl. Biblioteket i
Stockholm, dit de kommit med A. C. af Kullbergs papper
— Kullberg var nämligen vid denna tid statssekreterare
för ecklesiastikärenden och hade infordrat Tegnérs
utlåtande i ämnet. De utgöra ett bidrag ej blott till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
