Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I prestgården. En julbild af N. P. Ödman. Med 2:ne teckningar af Viktor Andrén - 2. Julaftonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in på sommaren; det låter underligt, men är ändå sant,
och sant är det också, att den ädle prostens plånbok
vardt under tiden allt tunnare.
Och för den, som vill höra mer, kunna vi tala om‘
att nästa jul voro slägtingarne åter samlade hos prosten,
och farbror Sven fattades ej heller. I det julföredrag,
som prosten nu höll vid den tända granen, omnämnde
han, att grosshandlarn under året blifvit gift, Elsa
tro-lofvad och notarien befordrad till vice häradshöfding.
Detta hörde till de glada tilldragelserna i slägten;
och någon sorglig hade prosten ej antecknat, hvarken
missväxt, eldsvåda eller dödsfall — men följande jul
hade hela hans slägt å sin sida att i sitt hjertas
minnesbok med sorg inregistrera, hvar och en på sitt håll,
den ädle prosten W:s egen död. Slägtmötena på B.
voro nu slut. Man hade haft ett enda under året: det
var vid hans begrafning. Det var då torparen Lars,
som på begrafningsdagen var framme i prostgården,
yttrade på sitt naiva sätt, då han af en händelse fick
se prostens gamla plånbok, nu tom och sluten:
“Ah! liva’ pengar dä ha runne ur den. Den ha
gjort ’go jul’ i många fatti’a stuger; men nu ä dä slut."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
