- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1884 /
90

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pappa och mamma. Utkast af Georg Nordensvan. Med 3:ne teckningar af V. Andrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kigt hufvud, som skulle titta skälmskt fram bakom hans
taflor, om »en liten rund byting, som skulle krypa
omkring i ateliern, om hur han sjelf skulle begagna blöjor
och annat till färgtrasor, då han ej i hastigheten hittade
de rätta ...

“Hvad har jag gjort för att förmena en sådan lycka?“
frågade han sig sjelf. “Jag förtjenar den inte — nej,
jag förtjenar den inte.“

Tidigt om morgonen stod han och såg på Signe,
som ännu sof, satte sig sedan ett ögonblick på
sängkanten och kysste henne, som log i drömmen. “Du
lilla solstråle!“ hviskade han.

Gick derpå ut i ateliern och stälde sig begrundande
framför sin tafla, tills den tanken med ens kom, hur
olycksbådande hans yttrande var, och hur kort
solstrålens lif. Hans hjerta stannade vid blotta tanken, han
måste glänta på dörren för att förvissa sig om, att lilla
Signe verkligen ‘ sof der innanför sund och frisk. Men
det kom för honom, att hans lycka var allt för stor för
att kunna vara länge.

* *

*



De hade legat och gassat sig i parken vid St. Cloud.
Signe frös, så att hon skakade under hemvägen, medan
han smekte hennes brännheta panna och vidtog tusen
åtgärder för att hålla henne varm. —

En dag, då mamma kom hem från sin skola, låg
der ett bref till henne. Det var Stens stil:

“Signe är död, — kan du fatta det ?. ..“

Ja, lilla Signe var borta Hvad hade det hjelpt,
att Sten vakat öfver henne dag och natt utan att
någonsin lemna hennes bädd, att han suttit i långa,
långa timmar med hennes hand i sin, medan han sökte
lif va henne och trösta sig sjelf med hoppet om att sorgens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1884/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free