Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om vårt umgänge med naturen af Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
året om, bär lika säkert sitt lokalmärke, som smeden
och bagaren kännas igen på benens egendomliga
krök-ning, och hon visar sig lika främmande och otymplig i
Guds fria natur som landtbon på stadens gator.
Ingen må hånas för de märken han bär af sitt
ärliga yrke. De äro hederliga märken, lika ärofulla
som krigarens ärr, förvärfvade i öppen strid. Men säkert
är det dock ett eftersträfvansvärdt önskemål att, så vidt
möjligt är, utplåna alla dessa märken, som
civilisationens invecklade maskineri trycker på den lefvande
menniskan. Detta synes också vara ett mål, som i
många, kanske i de flesta fal] ligger inom möjlighetens
gräns att uppnå. Det gäller att uppsöka det felaktigas
rot och der häfva det. De skadliga följderna af ett
stillasittande lif motverkas bäst genom lämplig rörelse. Är
källan att söka i ensidig användning af muskelsystemet,
så ligger botemedlet i en allsidigare och harmonisk
öfning af detsamma, med ett ord i gymnastik. Men
ligger felet i ett instängdt lif emellan stadens gator och
gränder eller i ett enformigt och pressande arbete af
hvad slag som helst, då gäller det att skaffa sig luft,
ombyte af luft, helst genom ett lif i den fria naturen.
Allt detta är enkelt och lättfattligt. Den påtagliga
praktiska erfarenheten har också gjort så kraftiga inlägg
i denna sak, att man nu allmänt begynt ej blott förstå,
hvad som brister, utan ock att behjerta behofvet af
bristernas afhjelpande, der icke nöden, som ingen lag har,
tvingar att låta saken bero. Och det kan häller icke
blifva fråga om, att hjelpa det, som är ohjelpligt. Men
det gäller i hög grad att förebygga det, som förebyggas
kan. Hur böjlig och bildbar vår natur än är, stelna vi
likväl till sist mer eller mindre fort i den form, som vi
en gång antagit. Då är det oftast för sent att göra äfven
små ändringar i detaljerna än mer"att gjuta om det hela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
