Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkhögskolan. Skildring af T. Holmberg. Med en afbildning af Tärna folkhögskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för blifvande landtmän och inflytelserika medborgare,
och de insågo, att med 1862 års kommunalförfattningar
och 1866 års representationsförändring ett mera
demokratiskt statsskick i vårt land grundlagts, som framför
allt af landtmännen, det forna bondeståndet, kräfde en
ökad medborgerlig och praktisk bildning, så framt det
skulle blifva jdnvigt mellan nyvunna rättigheter och
förmågan att dem rätt handhafva. Sålunda hade desse
män på egen tankes och erfarenhets väg lärt sig fatta
behofvet af ungdomsskolor, högskolor på landet. Men
först genom “Aftonbladets" artiklar fingo de tankarne
riktade på de danska folkhögskolorna och derigenom en
vägledning, huru dylika skolor lämpligast skulle ordnas
och planlägga sitt arbete.
Sedan nu genom bekantskapen med dessa nödig
klarhet vunnits, kunde man skrida till handling, och i
nov. 1868 började de två skånska folkhögskolorna vid
Hvilan och i Önnestad sitt arbete. I både skolornas
organisation, undervisningens plan och arbetsmetoden
hade man visserligen ledning af de äldre danska
skolornas erfarenhet, men det blef i intet hänseende någon
blind efterhärmning. Vi tro oss framhålla en allmänt
erkänd sanning, då vi säga, att det var särskildt
föreståndaren vid Hvilan, d:r Leonard Holmström, förbehållet
att typiskt samt i mångt och mycket mönstergiltigt
utbilda den svenska folkhögskolan till en skapelse med
eget lif i egna former. Hon kom således att från första
stund beträda en fullt sjelfständig väg, hvad dock här
ej är platsen att i detalj uppvisa. Samma år började den
af d:r Alund upprättade Herrestads folkhögskola i
Östergötland sin verksamhet, och sedermera hafva under årens
lopp några och tjugo folkhögskolor danats; de finnas
nu först och främst i rika slättbygder, men äfven i
skogs- och bergsbygder, på ön Gotland, ja ute i skär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
