Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Fredrik Ferdinand Carlson, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kring nyare tiders allmänna historia, men försigkomna
lärjungar manade han gerna till specielare studier i den
svenska, åt hvars Carolinska skede han företrädesvis
egnade sin egen forskning. Geijers historia slöt med
Kristina, Carlson begynte sin med Carl X, 1855. Men
redan då hade hans verksamhet blifvit delad.
Universitetet valde honom till sitt ombud vid 1850 års riksdag,
och dermed begynte Carlsons politiska bana.
Det var i “det lärda ståndet“, Carlson hade säte
vid riksdagen. Kyrkans målsmän voro äfven skolans,
och de egnade aktningsfull uppmärksamhet åt
Carlsons ord, om de än icke alltid biföllo hans
yrkanden. 1853, 1859 och 1862 återvaldes Carlson af
universitetet och vann en allt mer betydande position inom
ståndsriksdagen. Han hade icke ringa andel i den
förändrade bränvinslagstiftningen 1854 och hans motion
vid samma riksdag om inrättandet af ett statistiskt
embetsverk bar önskad frukt. Under den långa
riksdagen 1856—58 verkade Carlson som medlem af
statsutskottet för den nya reglering af läroverken, hvilken
åt dessa gaf en betydlig utvidgning, och efter riksdagens
slut blef han ordförande i en komité för
läroverks-stadgans granskning, hvadan 1859 års stadga i många
stycken hvilar på Carlsons förslag. Han stod på den
gamla grunden, men ville ombilda skolans form,
mångdubbla skolorna och ännu mer lärarepersonalen, samt i
skolan införa de nya ämnen, hvilka tidsandan kräfde,
utan att i väsentlig mån rubba de gamlas ställning.
För att häri lyckas, kräfdes i synnerhet goda lärare och
god lärometod. En dugande lärarebildning var också
Carlsons a och o i skolfrågan.
Men icke blott för den högre undervisningen var
Carlson intresserad, äfven folkskolan låg honom varmt
om hjertat, och båda ville han gerna undandraga det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
