Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Claes Albert Lindhagen, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svalna. Sedan några år gått hän, samlades några för
saken varmt intresserade personer för att rådslå om en
högskoleplan, hvilken kunde för allmänheten framläggas
och dermed frågan återupptagas. Bland desse män var
Lindhagen, och han blef snart den dominerande. När
Högskolan först framträdde, var det, i enlighet med
Lindhagens plan, med en matematiskt-naturvetenskaplig
fakultet. Och då insamlingar nu pågå för att snarast
möjligt låta denna följas af en statsvetenskaplig, har man
önskat att åt denna erhålla stödet af en särskild fond,
kallad Albert Lindhagens minne, till hvars bildande
inbjudning nyligen utgått. Bättre kan ej hans minne hedras.
I riksdagen hade Lindhagen säte under några år,
1869 i Andra Kammaren, från 1883 i den Första, i båda
vald för Stockholms stad. Han har deltagit i
ordstriderna om vårt försvar och dess utvecklings beroende
af den "oprivilegierade jordens" kamerala natur. Han
har äfven ingripit i den fortgående kampen för
begränsning af den kommunala rösträtten på landet och erinrat
de konservativa, att "bibehållandet af de mest skriande
orättvisor icke är någon hållbar grund för
konservatismen". Den "kommunala despotismen" hade ingen
vän i Lindhagen.
Ett slaganfall bröt för några år sedan den rastlöst
verksamme mannens kraft, och han återfick aldrig helsan,
fastän med obrutna själskrafter fortfarande verksam.
Han lät bära sig upp i Eörsta Kammaren den 2 mars
1887, för att nedlägga sin röst emot det hotande krafvet
på lifsmedelstullar till hjelp åt de svenske producenternas
affärsställning. Detta blef hans sista politiska gerning.
Den 21 oktober 1887 afled han i Stockholm, åt hvars
väl han vigt sin bästa kraft.
H. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
