- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1889 /
171

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ludvig Nobel. En lefnadsteckning af Lea. Med Ludvig Nobels porträtt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vackra idé, utgången från »firman» — vill i grunden
säga från bröderna Nobel — och tillämpad af
föreståndaren Ludvig, som var den synlige verkställaren,
gjorde honom älskad så som kapitalisterna väl sällan
äro det. Naphtakungen kallades han, och kungligt
var i sanning hans sinne. På sina färder genom
sitt »ljusrike», de stora naphtaområdena, kunde han
också resa trygg; hans underhafvandes kärlek och
aktning utgjorde hans säkraste lifvakt.

Beste gjorde han naturligtvis också; mest i
affärer. Men minst en gång om året reste han
också i hjärtats angelägenheter: till sin härstädes
boende åldriga moder, den varmt älskade. Då var
det högtid; då fick affärslifvet hvila och endast
känslan tala; då var den store industrimännen åter
ett lyckligt barn under den modershand som sakta
smekte hans grånade hufvud.

Ludvig Nobels välgörenhet var stor och
vidt-omfattande, utan att vara det ringaste braskande.
Det kunde hända att hans namn fattades på en
lista der man väntat att finna det, efter som det
var ett »storartadt företag», ett sådant som skulle
draga verldens blickar pa sig, men deremot voro
hans börs och hans hjärta alltid öppna för den
verkliga nöden, så snart han var öfvertygad om
dess Befintlighet, och många voro de undangömda
»pensionstagare», som hade honom att tacka för sin
existens och om hvilkas lycka i denna väg verlden
ingen ting visste. Det var för honom både en fröjd
och ett behof att gifva — men att gifva med
urskiljning, hvarför han naturligtvis ej heller kunde
tillfredsställa alla hjälpsökande. Tusentals hulpna
välsigna emellertid hans minne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1889/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free