Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tratta-Lars Allmogeberättelse af August Bondeson. Med 3 teckningar af Bruno Liljefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hålet, så hemtar jag honom på detta viset. Så I veten
det! Hjulebår skon I slippa att låna mig tidare, för sådan
ham vi själf. Nu han I hört det, och du med, Lars. Du
skall veta, att nu har du käring.»
»Ja, det skall la fan veta, han har. Bevares väl för
en sådan kona!» tyckte Sven Brännevin.
Gästgifvarefolket grinade, så det skrall i gården.
»Du skall aldrig ta dig på mer, Lina, än du gitter
sköta,» mente gästgifvaren.
»Hahaha! Vi kännom Tratta-Lars,» ropte de andra.
Men Lina brydde sig inte mer om, hvad de sade.
Hon hjulade hem sin Lars ända till förstustenen. Där
först fick han stiga upp ur hjulebåren. Och skammande
var han som en rumpehuggen hund.
Sen så skrapade Lina af honom det värsta, som hängde
vid, och så hyfsade hon upp honom så godt hon kunde
så att han såg riktigt folkelig ut, när främmanden kom.
Då stod där också kaffe på bordet, och allting var fint
och hyggeligt där i stugan. Och ungen kom med heder
till kyrkan och därifrån med. Och Nils fick han heta
efter den gamle Skomakare-Nilsen, Linas far. Och så var
där kalas hos skräddarens hela dagen, och alla tyckte, det
var både rart och hederligt och det tyckte Lars med —
må tro, Lina hade la inte varit köksa hos prostens för inte.
Och fadderpengarna riktigt regnade. Tänk, Store Bondes
Inger Lena hade lagt en hel spesie i tånan!
Ja, så var det med den pasjasan.
Men tron I, att Lina trängde till att hemta sin Lars
på Sjönevads krog i deras egen hjulebår, så tron I allt
rasande. Nej, pirovall! Han fick allt nog af den där
första hemskjutsen. För han blef så rädd för Sjönevads
krog efter den betan, så han tör knappt smitta in där och
hemta sig ett stop brännevin till de stora högtiderna eller
till kyrkegång eller barsöl, för det ha de la inte lagt bort,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
