Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hobergsgubben och de tio tjänsteandarna. En gotländsk sägen, berättad af Algot Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»O, jag förmår inte vara slaf!
Gunnar har då alls intet hjärta!
Alltid kommer han med sin mor!
Gud kan ej alla lika skapa.
Men han bedrar sig, om han tror
jag tänker stå öfver spisen och gapa.
Jag är ej danad för släp och slit.
O, jag känner, hur krafterna svinna!
Hade blott aldrig jag kommit hit!
Ack, hvem hjälper mig, arma kvinna!»
3.
Tyst, hvem var det, som kom?
Rädd hon vände sig om,
hörde upp med att gråtande kvida.
Hon blef ängslig i håg,
ty helt plötsligt hon såg,
hur en gamling stod vid hennes sida.
Håret böljade hvitt,
skägg som silfver och sidt
öfver bröstet och skuldrorna föllo,
och hans mörkröda hatt
var med pärlor besatt,
och juvelspännen mantelen höllo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
