Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strecket i almanackan. Skizz af Anna Wahlenberg. Med en teckning af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hm! ...»
Kammarrådet strök sig om skägget och gjorde ett
halft slag på golfvet. Han tycktes fundera en smula öfver
hur saken hängde ihop.
»Nå, ser du, att du har glömt dem ändå,» sade fröken
Ingrid, och klappade i händerna.
Kammarrådet stannade och vände sig om. Han
upprepade allvarligt, att han aldrig glömde någonting, och
orsaken till, att biljetterna inte blifvit köpta var, att han
inte haft tid att skicka efter dem.
Men fröken Ingrid var inte den som gaf sig så lätt.
Så gammal hon var, så var det ändå ingenting hon tyckte
så mycket om, som att retas likt en barnunge.
»Åh, erkänn nu uppriktigt,» sade hon. »Du hade
glömt dem!»
»Hade jag,» utbrast kammarrådet förnärmad, och rätade
stolt upp sig. »Nej, min kära vän, jag är till och med
så lycklig att jag kan bevisa, att jag inte gjort det.»
Han gick lugnt och värdigt in i sitt rum och kom
strax därpå ut igen med den lilla almanackan i handen,
bläddrade i den lilla boken, och lade den uppslagen på
bordet framför sin gäst.
»Var så god och se,» sade han. »Jag har gjort ett
streck för i dag.»
»Och det betyder Bottero?»
Herr kammarrådet tog tillbaka det lilla häftet, och
lade sidorna omsorgsfullt tillsammans. Hans ansikte hade
klarnat märkvärdigt hastigt, och pannan låg nästan lika
jämn som den blanka hjässan. Han nickade åt fröken
Löfstjerna.
»Ja,» sade han småleende. »Jag glömmer aldrig
någonting.»
»Nej, jag ser det,» sade fröken Ingrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
