Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fallen kung af Selma Lagerlöf. Med 3 teckningar af G. Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fåglar med starka vingar och spetsiga näbbar. De voro
gråa, knappt märkbara mot den grå marken, men de vakade
öfver henne. De höllo dom öfver henne. Med ens flögo
de upp och sänkte sig öfver hennes hufvud. Hon såg
deras skarpa klor, deras hvassa näbbar, deras piskande
vingar komma ned öfver sig. Det var som ett dödande
regn af stål. Hon drog ned hufvudet och kände, att hon
måste dö. Men då de kommo nära, alldeles nära inpå
henne måste hon se upp. Då såg hon, att de gråa fåglarna
voro alla dessa gamla kvinnor.
En af dem började tala. Hon visste hvad som var
anständigt, hvad som passade i sorgehus. Det var nu nog
tegat. Men hustrun for upp som för ett piskslag. Hvad
ämnade kvinnan säga? »Du, Matts Wiks hustru, Anna Wik,
bekänn! Du har ljugit länge nog inför Gud, och inför oss.
Vi äro dina domare. Vi skola döma dig och sönderslita dig.»
Nej, kvinnan började tala om männen. Och de andra
stämde in, så som tillfället kräfde. Det taltes ej till
männens pris. Allt ondt män gjort drogs fram. Det var tröst
för öfvergifven hustru.
Oförrätt vältades på oförrätt. Underliga varelser dessa
män! Hvadan äro de komne, desse förskräcklige? De slå
oss, de dricka upp våra pengar. De pantsätta vårt bo.
Hvadan äro de?
Tungorna blefvo som drakgaddar, spydde etter,
sprutade eld. Alla lade till sitt ord. Berättelser hopades på
berättelser Hustrun flydde ur hemmet för en rusig man.
Hustrur öfvergåfvos för andra kvinnor. Tungorna hveno som
pisksnärtar. Hemmens elände blottades.’ Långa litanior lästes.
Från mannens tyranni fräls oss, milde herre Gud!
Sjukdom och fattigdom, barns död, vinterns köld,
besväret med de gamle. Allt är af mannen. Slafvarna hväste
mot sina herrar. Vände gadden mot den, för hvars fot
de kröpo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
