Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sex dikter af Verner von Heidenstam - Barrikadsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barrikadsång.
r*’*
igå väggen hänger sen forna år
en rostande änterbila.
Hon rycker i spiken. Hon törstar till sår,
Hon tröttnat vid krämares hvila.
Oss kallar ej krigets gycklarehorn,
ej soldade knektars: dräp!
Upp, bröder, i kyrkornas torn
med handen om klockornas rep!
När svultna se kvarnarna mala,
få yxorna tungor att tala.
Gån ut, gån fram! En stund som ej vet like
sin heta färg på våra kinder satt.
Med yxor timras ej det godas rike,
vi bygga hämndens för en enda natt.
Glöm fadern, som sitter på tröskeln kvar,
glöm hustrun vid vaggan där hemma,
ty högre än maka och barn och far
dig ropar klockornas stämma!
Vi stjäla ej kronor. Vi skifta ej land.
Vi komma med domens eld
till ett skrattande röfvareband,
som tronsatt skymning och väld.
Väl tjugu klockor bevingas
som skulle till kungsorg ringas.
Hör, yrväckt brandvakt skrämd i luren tutar.
Knyt vid en rakas skaft, som hvarje ser,
en sönderskjuten skjortas röda klutar.
Bär högst, bär främst vårt glödande banér!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
