Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reseminnen af Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Endast den lyckliga slumpen af en långväga resande
utländings besök i Göteborg gjorde att jag en enda gång
besökte Trollhättan! Det är nog så med litet hvar ännu,
att utländingen måste konstatera vårt lands sevärdhet,
innan vi själfva våga tro det, samt att man bör ha sett
andra länder för att kunna bedöma och värdera sitt eget.
Men om man med sitt svenska modersmål och svenskarnes
»hetsiga tröghet» förenar en smula kosmopolitism i sin
syn på tingen, så ligger det väl intet ondt däri.
Och när två landsmän — långt borta från
hemlandet — genom språk, minnen, arbete och föremål ständigt
erinras om det egentliga hemmet, känna de sig ej
isolerade, och de välsigna ångans underbara förmåga att
förkorta resebråk och afstånd; de tycka sig lefva en liten
smula med i »världen» och behålla i godt minne Sonja
Kovalevskajas ord i ett bref: »Hvarför ha människorna
så brådt att själfmant klippa vingarne och rota fast sig
på samma fläck?»
Jag känner en svensk läkare, som kurerade sig mot
nervös öfveransträngning genom en skramlande
järnvägsresa fram och tillbaka genom Europa. Receptet är att
förorda, äfven om man inte är nervsjuk; man
behöfver vid hemkomsten icke skämmas för sin
svenskhet och skall kunna tillämpa den gamle Claudius’
vishetsord :
»Wenn Jemand eine Reise thut,
so kann er was erzählen.»
Fast nog kan läsaren med fog tycka, att resenären
bör ha bättre kost att bjuda på än sådana här reseminnen.
A—d J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
