- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1900 /
175

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fosterländsk bragd. Ett norrlandsmotiv af Saxon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Var Broberg vid sågverket då detta skedde?»

»Ja.»

»Och då började det er emellan?»

»A nej, då hade det varit färdigt länge. Jag var
fångad första kvällen jag såg henne. Bra såg hon ut,
men dock inte bättre än många andra. Hvad som
däremot utmärkte henne framför de andra var hennes
mjukhet, hennes stilla sätt, hennes vänlighet mot alla och
förmåga att ställa allt tillrätta, vare sig det gällde att
förebygga en tvist eller lösa en svårighet. Olyckligtvis för
mig skattade alla pojkarna i logen just dessa kvinnliga
egenskaper högst: de voro kära i henne allihop, så nog
hade jag rivaler alltid! Och bland dem funnos det många,
som i alla afseenden hade det bättre förspändt än jag Min
sega uthållighet hade dock ingen af dem, och bara man
förmår vänta, så kan man ju ernå nästan hvad som helst.»

»Nå, hvad var det då, som besegrade er?»
adresserade jag mig till henne.

»Jo, han blef klämd en gång i bjälkgropen.»

»Svårt?»

»Så svårt, att det gällde lifvet. Han fick en tung
bjälke på bröstet och bars sanslös upp i byggningen.
Olyckan spordes snart. Jag sprang dit genast — det var
för resten också min skyldighet, för jag var ordförande i
logens sjukbesökskommitté, och han hade ingen, som såg
om sig. Hustrun som städade hans rum hade småbarn
och kunde ej bli där mer än en stund. Då doktorn kom,
sade jag att jag skulle vaka hos den sjuke och fick alltså
mottaga doktorns föreskrifter. ’Dör han?’ frågade jag.
7Det var en riktig stöt/ svarade doktorn, "men han kan
gå genom, för det är duktigt virke i honom.’ Det här
var på aftonen, och Karl skulle med första båt föras in
till lasarettet i staden. Det var en sorglig natt. O, hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1900/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free