Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingmarssönerna. Berättelse af Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden, gick arbetsfolket ut på gårdsplanen och lade sig att
sofva där. Ingmar Ingmarsson sof också, men han låg på
en bred säng i lillkammaren innanför storstugan. Den enda,
som höll sig vaken, var husmodern, hon satt och stickade
i det stora rummet.
Dörren från förstugan öppnades sakta och in kom en
gumma, som bar två stora korgar hängande i ett ok öfver
nacken. Hon hälsade mycket stilla, satte sig på en stol
vid dörren och lyfte utan att säga något locket af korgarna.
Den ena var full af torkade skorpor och kringlor, den
andra af färska glänsande limpor. Husmodern kom genast
och började göra affärer. Hon kunde nog annars hålla
på styfvern, men hon var svag för att få något godt att
doppa till kaffet.
Medan hon valde bland limporna, gaf hon sig i
samspråk med gumman, som hade lätt för att tala liksom de
flesta, som gå från gård till gård och känna många
människor. —»Ni, Kajsa är en klok människa, som man kan
lita på,» sade Ingmarsmoran. — »Aja,» sade den andra,
»om jag inte hade vett att tiga med somt jag hör, skulle
många komma i lufven på hvarandra.» — »Men ibland
tiger ni rent för mycket, Kajsa.» — Gumman såg upp
och förstod hvad hon menade. »Gud nåde mig så visst,»
sade hon och fick tårar i ögonen. »Jag talade med
riksdagsmansmoran i Bergskog, men jag skulle ha gått till
er.» — »Jaså, ni talade med riksdagsmansmoran.» Det
var ett oändligt förakt i tonfallet hvarmed hon uttalade det
långa ordet.
Ingmar Ingmarsson spratt upp ur sömnen vid att
dörren från storstugan sakta öppnades. Ingen kom in, utan
dörren blef stående på glänt. Han visste ej om den gått
upp af sig själf eller om någon öppnat den. Sömnig som
han var, blef han liggande stilla och hörde då, att det
talades i det yttre rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
