Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädet på godt och ondt af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trädet på godt och ondt.
Sär Eva, höljd af aftonens skuggor, lämnade
paradiset, bröt hon, osedd af Gud som af väktarängeln,
en kvist från trädet på godt och ondt. Hon nedstack den
i ödemarkens jord, där den snart växte till ett träd under
hvilket Kain och Abel lekte. När Kain flydde till nya
ödeland, var hans vandringsstaf en gren af det trädet, en
gren, som slog rot där han nedstötte den och under det
trädets skugga uppväxte sedan hans efterkommande. Genom
dem fördes telningar till hvarje mark där människor sedan
uppslogo sina bopålar. Men människorna veta icke längre
att de vårdträd, som öfver dem fläta sina grenar, alla
stamma från paradisträdet och att deras frukter således
alltjämt måste vara på godt och ondt.
Ett af dessa vårdträd kallas fosterlandskänslan.
Fosterlandskänslan är ett begrepp, som sent utvecklats
under den stora, alla lifsområden omfattande, utvecklingen.
Och liksom under hvarje tid olika människor ägt en olika
grad af kulturutveckling, äga de äfven olika grader af
fosterlandskärlek. Men åt denna känsla vill man häfda
rätten att obetingadt anses ädel, oafsedt om den hyses af
en högsinnad eller lågsinnad personlighet. Den, som med
stora ord talar om fosterlandets ära och rätt, intalar
sålunda lätt sig själf och andra att han har en stor själ,
äfven om han i fosterlandets intresse anbefaller
orättrådigheter, medan däremot den, hvilken ur en högre synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
