Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädet på godt och ondt af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfverallt är det de fördomsbefriade och
framtids-anande hvilka hafva modet att inom sitt eget land
bekämpa denna patriotism, emedan de själfva äga ett högre
begrepp af fosterlandskärlek, det begrepp hvilket —
tillsvidare — ådrager dem beskyllningen att vara
fosterlands-lösa, ja fosterlandsförrädiska!
Sådana anklagelser äro troligen oundvikliga, så länge
det alltjämt finnes två, fullkomligt motsatta begrepp om
fosterlandskärleken.
För det ena begreppet är denna kärlek alltjämt
förbunden med tron på nationens ofelbarhet i fråga om de
medel, genom hvilka den sträfvar att bevara eller vidga en
viss maktställning. Detta innebär för de stora nationerna
sträfvan att trygga och öka sitt välde öfver världsdelar
och världshaf, samt att inom sitt eget land bevara den
samfundsordning och tänkesätt, hvilka åt klerikalismen och
byråkratismen, åt kapitalismen och militarismen medföra
möjligheten att på nämnda sätt trygga och vidga sin egen
maktställning i och med nationens. Och så länge dessa
makter behärska folken skola Finlands och Sonderjyllands
öde upprepas, Dreyfusprocesser och Transvaalkrig
återkomma!
För det nya begreppet om fosterlandskärleken är
däremot denna identisk med bevarandet af det ideala goda,
folket redan äger och med ökandet af detta goda. Från
denna synpunkt kan det stundom vara, icke genom häfdandet
men genom uppgifvandet af en makt, hvilken under tidernas
lopp förlorat sitt etiska berättigande, som ett folk visar
sig värdigt sina bästa traditioner.
Och det är just de »samhällsfarliga och ofosterländska»
hvilka äro ett folks samvete, när detta af den föråldrade
nationalismen drifves till dåd, som det hos andra folk
fördömer. Det har sålunda varit de fritt tänkande inom den
konstnärliga, litterära och vetenskapliga världen, jämte den
5. — Svea 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
