Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädet på godt och ondt af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förut boers — vinna sina segrar, endast hånade de engelska
tacksägelsegudstjänsterna, de engelska uttrycken af patriotisk
stolthet. Den ovillkorliga slutsatsen borde i stället blifvit:
att den offervilliga fosterlandskänslan har samma värde
och verkan hos en engelsman som hos en boer; att
föreställningen om en Gud, som styr siaktningens kulor är
lika hädisk hos boers som hos engelsmännen; att skillnaden
således alls icke består i ett mer eller mindre mått af
patriotism eller kristendom, utan endast däri att de ena
bruka sin, af godt som ondt sammansatta, patriotism och
religion till uthållighet i en rättfärdig, de andra i en
orättfärdig sak. Men man aktar sig på chauvinistiskt håll att
draga sådana slutsatser! Ty det skulle medföra den
följdsatsen: att patriotism och kristlighet kunna leda ett folk
vilse lika väl som rätt. Man nöjer sig i stället med det
ytliga antagandet att det endast är för egoistiska och
ekonomiska intressen, England strider och söker göra sig
blind för det sakförhållandet att, om än några ledares
egoistiska intressen föranledt kriget, så har detta nu
kommit att omfatta stora nationella lifsfrågor. Och det
är således med alldeles samma glödande patriotiska
öfver-tygelse, engelsmannen talar om nödvändigheten att krossa
Transvaal, som man från vissa svenska håll talat om
nödvändigheten att bekriga Norge!
Öfverallt gör man sig blind för att den engelska
nationen under sitt orättrådiga krig utvecklat storartade
nationella egenskaper. Ty om man erkände detta, då
måste man ju också erkänna, att patriotismens verkliga halt
icke afgöres genom de stora egenskaper och den
maktkänsla den väcker, utan allenast genom de mål, nationen
sätter för utöfningen af sina egenskaper och sin
maktkänsla? Att en nations lägsta dåd och högsta dygder båda
bära fosterlandskänslans namn; att patriotismen själf kan
lysa som en klar flamma, äfven när den näres af orena
ämnen, detta bevarar ännu hos det hederliga flertalet det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
