- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1901 /
231

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Psalmen.“ Novell af E. Walter Hülphers

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

höllo för att de inte skulle hinna honom och sprang till
sist ut i villan bland tjärnar och myrar och kala, stupande
fågelberg.

Här låg han om dagarna och sof i mossan under
någon tall, men så snart kvällen kom med sitt röda sken
mellan stammarna, då blef det lif i honom och han kom
upp på något kalt berg, där han satt och stirrade mot
solbranden. Och ofta kunde den som vandrade i
kvälls-skogen få höra honom med hes och skroflig stämma sjunga
en psalm, det var däraf som folket gaf honom namnet
»Psalmen».

Men när det blef natt i skogen med hviskande dunkel
och många hemlighetsfulla ljud, då furen sof och vattnet
sof och tjädern satt med hufvudet under vingen, då var
det han och hararna och räfven, som drogo sig ner åt
myrhalsar och sjökanter. Ibland kom han då också fram
till någon fäbodstuga, där han alldeles höll på att skrämma
lifvet ur fäbodstintan, som låg och skalf i fällen och hörde
någon gå omkring bron och sakta krafsa omkring dörren
och fönstret.

En vet, det är inte så roligt med sådana där, som
smyga omkring nattetid kring en ensam stuga midt i
villande skogen utan att knacka på dörren eller ropa som
andra ärliga människor.

Mest höll sig dock »Psalmen» nere vid sjöstränderna.

Där var vattnet så underligt blankt och svart. Där
var så drömmande tyst och stilla. Där fladdrade
läderlapparna fram och åter öfver vattnet, där då och då en
ring vidgade sig och dog, när någon fisk hoppade upp i
ytan. Ibland kommo hvisslingar från ungänder, som lågo
och flöto i någon göl mellan vassbunkarna kring holmarna.
Än hördes ett sömnigt knarrande från lommen, som dref
omkring ute på vattnet någonstans under den grå dimman.
Än var det ett bubblande ljud, än en gren som kvidande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1901/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free