Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socknens skräddare. Dikt af A. U. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till gården, där nu han skall sitta och sy
och vaxa sin tråd och flickorna bry.
Han är stor, han är grann på sitt skräddarebord,
hans åsyn ger flickorna fröjd.
En hvar, som fått med af hans spelande ord,
är hela den dagen förnöjd.
Ej tänker där en:
»Skräddar Skringelben!»
nej: »Att svänga med honom allt golfvet rundt
och i brudsäng till slut, ack, blef det mig undt!»
Där glömmer, en hvar, hur han fram sig tar
om helgdag, när han har sin ro
och ej mellan hemmanen flämtande far
att flitigt för födan gno.
Då tager hans kropp
så sakta hopp
som paddan, då ut hon på vägen sig ger
och kring sig med vakna ögon ser.
A. U. Bååth.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
