Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Émile Zola. Dikt af K. G. Ossian-Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ty vore en sanning aldrig så sann,
det enda jag bugar mig för är en man.
Han målade harmlös det fula,
han såg blott sin sanning däri,
och vetenskaplig och medynksfri
han lade en människosmula
under ödenas järntyranni,
han såg — tills, i hycklareklädnaden skjult,
det fula han såg blef hans hjärta för fult.
Han såg inför domarne släpas
en fläckfri och oskyldig man,
han såg, hur man vittnande lögnare fann,
tills offret var färdigt att dräpas
i vidundernätet man spann.
Han såg — ur sin skams och sitt fängelses vrå
en oskyldigs böner mot stenmurar slå.
Då sprang han med harm ifrån bordet,
då blef honom världen för ful, —
då steg där en hjälte fram ur sitt skjul,
en vägande man bakom ordet
och hejdade händelsens hjul.
Han ropade sanningen: »Blixtra och lys»,
och röt mot den prålande lögnen: »J’accuse!»
Som bomben i fiendeläger
föll ekande sanningens ord:
»Hela Frankrikes folk gör sig saker till mord!»
»Betänk,» tjöt en chör, »hvad du säger!
Narr, skona din fädernejord!
Vet, djärfve, din sanning blir Frankrikes skam!»
»Nej, till Frankrikes ära skall sanningen fram!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
