Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två hjältelif. En skiss af Mathilda Roos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ HJÄLTELIF
145
Bunden vid sin sjukbädd, nedtyngd af smärtor och
kraftlöshet låg hon i sitt rum år efter år, ända tills döden
fullbordade det förstörelsearbete, som för henne börjat på
samma gång som lifvet.
Men det var dock en lycklig tillvaro hon förde i sitt
ensamma rum. I hennes ådror flöt samma ädla blod som
i hans, den stores, som för Guds helgedoms ära offrade sin,
och samma rena klang hade guldet i bägges hjärta. 1 det
stilla sjukrummet växte trons och kärlekens blommor, höga
hvita liljor, som spredo sitt doft till alla som kommo i
hennes närhet. Måhända var striden hård, innan hon
kunde böja sig och som en välsignelse emottaga det tunga
kors som lagts på hennes axlar, och som hon måste bära
år efter år, ända tills hon fick lägga det ned vid sin
För-lossares fötter. Hvem vet huru många tårar götos öfver
ungomsdrömmar, som hägrade, och försvunno, hur många
suckar kväfdes, då vårens fägring eller sommarens prakt
lockade till lif den domnade lifsglädjen? Ingen mera än
Han, som förvandlar till evighetsskatter hvad människor
blott skänka en tanklös medömkan . . .
Men det var icke blott en strid som utkämpades
de tysta hjärtedjupen, det var också en seger som vanns.
Den strålade i hennes milda drag, om den vittnade
dagligen de kärleksfulla omsorger hon hade för alla lidande
som kommo till den »sjuka fröken» för att söka hjälp
och tröst. Hennes rum var en helig tillflyktsort, där balsam
ur Guds ord gafs åt hjärtesår, och där hon ur sitt
lilla apoteksskrin framtog lindrande medicin åt de sjuka
bland godsets underlydande. Emedan hon själf så länge
gått i lidandets skola, kände hon så väl till alla dess
klasser; och det var hennes lifs fröjd, hennes ungdoms
glädjeblomster, att få bringa lindring och tröst åt dem
som bådo därom .. .
Men hennes enkla historia är glömd och utplånad,
10. — Svea 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
