Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mr Benjamin Sharp. Studie af Henning Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besinningslöst skrämd och rädd för att ånyo komma fast
och blifva sänd till Svartsjö. Förföljd trodde han sig
också vara, ’folk tror jag är tokig/ sade han. Till sist
gick han. Men några dagar efteråt — och detta är det
intressanta, mr Sharp — läste jag i en tidning att han
hängt sig där ute i skärgårdsstugan. Hvad säger ni om
det? Nå?»
»Hvad vill ni jag skall säga,» svarade Sharp torrt.
»Ja, jag menar — jag menar bara att det ju är
underligt ...»
»Hur så?»
»Jajaja — jag tänker inte uppväcka er sympati, ni
sade ju för resten en gång att medlidande är det sämsta
man kan begära, men —»
»Naturligtvis är det dumt att tigga sympati. I de
flesta fall får man det ej, har således tiggt förgäfves. Får
man det — hvad är det värdt?»
»Alldeles, alldeles. Men låt mig tala ut. Jag trodde
mig känna er smak för det litet hemska, inte sant? Nåväl,
denna tafla är i och för sig ett litet konstverk. Men
dessutom med sin historia till, å Sharp, den är värd femhundra
kronor, låt oss säga hundra dollars, en bagatell för er!»
Sharp såg ut genom de öppna fönstren, framför hvilka
lagerträden i sina lådor bildade spaljé. Det låg en
egendomlig, vemodsfull stämning öfver scenen utanför. Främst
blåste en blekt och sotig svensk flagga från aktern af en
ångbåt vid kajen. Längre bort skymtade slottets södra
flygel och där bakom höjde Tyska kyrkans smala torn sin
spetsiga spira mot de trasiga skyarna. Öfver en mattgul
himmel drefvo snabba gråmoln och högt öfver strömmen
kretsade en fiskmås.
Uttrycket blef ej en nyans vekare i Sharps ljusgröna
ögon, de voro fortfarande lika glaskalla, lika glashårda,
men han smålog. Wentzel kände sig förlägen. Han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
