Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor, med 8 porträtt - Charles Dickson, af Birger Schöldström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgs samhälle har både inom och utanför rikets
gränser ett välförtjänt anseende för sin utmärkta
kommunalanda och sina kommunalinrättningar. Dess många
institutioner och fonder för samhällsuppfostrande eller
välgörande syften äro föremål för andra samhällens studier och
efterbildning. Ej blott storslagne mecenater, utan ock
praktiskt dugande män hafva mäktigt befrämjat detta
uppsving. Bland dessa praktiske män intog ock Charles Dickson
länge ett framstående rum. Naturligtvis var det
företrädesvis på hälsovårdens område som hans fackkunskaper blefvo
fruktbringande, och han har härvidlag sin säkra och
beståndande hedersplats i Göteborgs historia. Det var
sär-skildt en fråga, som låg honom om hjärtat och som han
äfven lyckades få till verkställighet: frågan om fritt vatten
för alla och följaktligen vattenafgiftens uppförande på
kommunalskatten. Åtgärden var utan all fråga »socialistisk»,
men den fattades på en tid, då detta epitet ej verkade
som skrämskott — en lustig ödets ironi är det dock, att
det var Charles Dickson som genomdref nämnda åtgärd,
ty socialist var väl hvad han eljes minst af allt var.
Äfven på utländsk botten togs hans erfarenhet inom
det filantropiska arbetet i användande; så var han medlem
af välgörenhetskongressen i Bruxelles 1857, svenska
regeringens ombud 1862 vid kongressen i London för de
sociala vetenskapernas utveckling samt deltog 1867 i den
i Paris hållna kongressen för bättrande af arbetsklassens
ställning.
Det var själfklart, att ett så vaket allmänintresse äfven
skulle af medborgares förtroende ställas på en plats i
riksförsamlingen. Alltsedan representationsreformens
genomförande och till 1895, således under i det allra närmaste
tre årtionden, tillhörde doktor Dickson riksdagen. Han
insattes att börja med i Första kammaren, men öfvergick
1872 till den andra. Skälet, hvarför han öfvergaf senato-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
