Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doktorn. Novell af Bo Bergman - Vårt sommarhem. Dikt af Esaias Collin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»I går kväll, ja. Hos doktor Liepe. — Minns inte
baron det?»
»Visst tusan. En treflig karl, Liepe, och en
gentleman. Det är skada, att det skall vara så illa beställdt med
honom här...»
Och kammarjunkaren knackade sig på pannan med
ett bedröfvadt småleende. Jag hoppade upp på tåget, och
hvisslan ljöd. Den sista jag såg på perrongen var en man
som bugade sig oupphörligt och därpå rätade upp sig
som en staty, med högra handen rakt ut i luften. Jag
kunde inte få klart för mig, om han höll på att förbanna
mig, därför att jag reste på järnväg, eller om han
ämnade utbringa ett fyrfaldigt lefve. —
Bo Bergman.
Vårt sömmarherri.
Js^u är lifvet sötebrödsdagar och helg
här ute på ängarnas ejderdun.
Nu fäller parkens åldriga sälg
öfver gångarnas grus sitt ulliga fjun,
och julisol och julivind
täfla att måla vår gosses kind
härligt frisk och brun.
Nu surra i lindarnas blom kring vårt bo
honungsletande humlor och bin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
