Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0 lefvande förstånd af tingen!
0 snillets, känslans hemlighet!
Hvem fattade dig, skönhet? — Ingen
Förutan den som älska vet.
För mig, när du naturen målar
Till himlar utaf ljus och väl,
Hvad är du? — Återbrutna strålar
Af Hilmas bild uti min själ.
Hon är det i min själ, hvars stämpel
Till skapelsen förtjusning bär;
Och jorden uppstod till ett tempel,
Der hon guddomligheten är.
Du, som af skönhet och behagen
En ren och himmelsk urbild ger!
Jag såg dig — och från denna dagen
Jag endast dig i verlden ser.
1 allt din lånta teckning kännes,
O evigt samma, evigt ny!
Din växt blef liljans växt, och hennes
Den friska glansen af din hy.
Din blick i dagens blickar blandas,
Din röst fick näktergalens sång;
Jag dig i rosens vällukt andas,
Och vestanfiäkten har din gång.
Ej nog — du sjelfva fasan gläder,
Du fyller afgrundar med ljus;
Du öcknarne i blomster kläder
Och tjusar i ruiners grus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
