- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
91

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från tiugu til fyrtio man[1], hvilka stundom woro så
klena och lätta, at de af en fiende kunde omhwälfvas
med tåg, när de för dem lades i wägen[2]. Då
siöslag skulle gå för sig, bars alt godset på landet och
fartygen lastades i stället med sten til at kasta, och
afhuggna träd til klubbor[3]: derpå fästes i skieppen
tilsamman och hakades ihop med fiendens[4], mot
hvilken brukades pilar, svärd och allehanda siöwapn,
som kallades Langskieptor, Skiägg-oxar[5],
Slagbrander, Stafslungor[6], Skieptislätor,
Härsporar[7] &c[8]. hvarvid ock konsten at simma, som


[1] Förutan desse woro ock åtskillige andra namn på
deras fartyg, som Skaner, Askar, Hoppor, Holkar,
Arkar, Batar, Buser, Fleyor, Knarrar, Karvar, Pinker,
Ackier, Eiker
, &c. &c. v. Peringsch. not. ad vit.
Theod. p. 409. Skieppen kallades eljest gerna efter
den bild, hvarmed framstammen war prydd, til ex.
Draken, Ormen, Hästen, Drommunder, (Dromedarien)
Tranan, Karlshofdi, Widunder, (Uroxe-hufvud) &c.
eller också efter ägaren, som Grims-nöt, Uffa-nöt,
(Grims ägendom, Uffes ägendom) &c. Med tiden blefvo
de också alt större och större: til ex. Kung Knut den
rikes Drake hade 60. åhror, Ormen den långe, som
K. Olof Tryggason i Norje lät bygga i 10:de Seculo,
hade 104 åror och höll 74 alnar i kölen &c.
[2] Olofs Sag. c. 172.
[3] Renhielm, L. c. p. 124.
[4] Sturl. T. 1, Har. Hårf. S. c. 11.
[5] Sådane kallades fordom hos de Romare Bipennes.
[6] Hos Perserne woro ock stenslungor mycket i bruk.
v. Rollin Hist. Anc. T. 3. p. 405.
[7] Det war klubbor, utan på beslagne med taggar och
inuti fullstöpte med bly. v. Renhielm. L. c. p. 91.
[8] cfr. Konunga-Styrels. cit. Renh. L. c. p. 91.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 14 04:00:06 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svearikehi/1/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free