- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
219

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lifegne i enskylte hus, kallades Brytti[1], som såldes
och köptes liksom hästar[2] och som ingen annan
Lag hade, än Husbonde-Rätten, hvilken stundom i
en hastig ifver kunde skilja dem wid sielfva lifvet[3];
Men efter gamle Lagen hade ingen makt, at taga
någon til träl ej heller at gifva sig dertil[4]: tvertom
war tillåteligt och brukeligt, at gifva och köpa trälar
frie, hvilket då på de wanliga Domställen
almänneligen kundgiordes[5]. Krigsfångar blefwo wäl ock
stundom för slafvar ansedde; men alt detta enskylte
slafveri rörde icke hela Folkeslagets frihet, som war
aldeles jämmngod med de Romares, hvilka äfven
betiente sig af trälar.

21. Hvar och en förmögen Husfader, Odalsman
eller Bonde, som den tiden war alt det samma[6],
det är til säjandes, hvar och en besuten Adelsman,
som ägde et stycke land med des inbyggare under sig,
hade då sin Hall, Hauld, Hofhåldning eller
Sätesgård, hvaruti han nyttiade sin Haulds-rätt[7] eller
fulkomlige frälse och frihet, at döma och skipa öfver
sine hustienare och landboer, frigifne eller lifegne,
och at i säkerhet bebo sin Odals-jord, orubbad och
ledig från all den tunga, som han ej sielf beviljat. En


[1] Af Braut (wåg) brott, brytning eller uprödning, hvartil
sådane brukades. Desse Lifegne såldes tillika med
Egendomen eller godset, hvarunder de lydde, hvilket än
brukas i Estland, Lifland och på många andra orter i
Christenheten.
[2] Stiernhök. L. c. p. m. 203.
[3] Tacit. de Germ. c. 25.
[4] Stiernhök. L. c.
[5] Stiernhök. L. c. p. m. 219.
[6] v. sup. c. 3. §. 8.
[7] Haulds-rätt, som nu kallas Hals-rätten, är ej annat än
Frälsemanna-rätt. Sturleson (T. 1. de Har. Hårf. c. 27.
p. 104.) säger, at Hallad Jarl öfvergaf sit Jarlsdöme
(Grefskap) och tog Haulds-rätt: d. ä. han blef bara
Adelsman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free