Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
leda deras hiärtan: Detta kön war i almänhet så
behiärtadt til strid och kamp som Manfolk,
hvarföre också en del af wår gamle Nord skall hafva
hetat Konu-gård eller Qvinnoland[1], och sådana
hafva de Götiska Qvinnor warit från äldsta tider[2].
De hade wäl, liksom Grækerne[3], sina
[1] Namnet Cajana skall deraf wara en lämning: när
Adam. Bremens. (de Sit. Dan. c. 232.) räknar up alla
underliga folk i Scandiens Norra delar, så räknar han
Amazonerne deribland, som man trodt hafva sit
förnämsta säte i Kone-gård eller Qven-land: han säger ock (v.
Ad. Brem. ap. J. Wilde Förber. p. 294.), at der ingen
Skönhet fans (cfr. Hervar. c. 1.); men at alla
Qvinfolken woro tapra. Ware nu hermed huru det will, så
har dock denna ort just icke mer warit begåfvad med
stridsmanliga Qvinnor, än den öfriga Scandinavien, och
alt hvad om Amazoners Riken är sagt, tycks icke
wara stort at bygga på: De Nordiska Qvinnors tapperhet
i almänhet tycks hafva gifvit anledning til alla dessa
Amazoniska Sagor. Hvad Qvenland angår, som
Helmoldus (Chron. Slav. p. 1.) och Adam. Bremens. kalla
Chue och Chiven, så anmärker Henr. Bangert (Chron.
Helmold. p. 3.), at den Chuniska eller Huniska affödan
Ostiackerne kalla än i dag en hufvudstad Chue och at
den Turcomanniske Chans hufvudläger kallas Chiva. v.
Strahlenb. Descr. Russ. p. 95. Detta Chunu-gård har
således fordom warit Chuners eller Huners säte, hvilka
kanskie ock fådt sit namn af Kunor eller Qvinnor, som
bland dem warit stridsmanliga. Likast är at Quenland
i förstone warit det samma som Wenland eller
Wanaland, efter Wanerne (v. supr. c. 2. §. 3.), de gamle
Asars täflare.
[2] Herodot. L. 4. 23. 26. Strab. L. 7. p. 294. Ctesias in
Persic. ap Sheringh. de orig. Angl. c. 15. p. 354. Pomp.
Mela. de Sit. Orb. L. 1. c. 21. Tacit. de Germ. c. 18.
&c.
[3] Grækiska Frustugorne woro särskilta från Manfolkens
rum: En sådan kallades hos dem Gynæceum. cfr. Roll.
Hist. Anc. T. 5. p. 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0334.html
