- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
83

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. SOLANUM DULCAMARA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

20.

SOLANUM DULCAMARA.



Sötbesk Solan. Qvesved. Matledsbuske. Bittersöta,
Galnebär. Villbär. Ormbär. Hällbär. Trollbär. —
Kipplyng. Äteved. Vivang.
Få Finska: Koisonpuu.

Örtstjelken är böjlig utan taggar. Bladen äro,
de öfversta spjutlika, stundom 3delade, och
de nedersta eggformiga, spetsiga.
Blommorna sitta knippvis.

Linn. Fl. Su. p. 71. Cl. 5. Pentandsta igyn. — Liljebl. Svi Fl. s.
g4-Kl. 5. FemmänninG A r.— Hlurr. App. Med. 1. p. 42ä- — Cullen Mat.
Med. p. 566. —Patr. S. Husli.Jurn. 17S9. Dec. s. 95. Ekonom. Dikt. 4 Del.
p_ jg, — Retz. Fl. oec. S. 6S6. — Pharni. Dulcaniarre 1. Solan, lignos.
Stipites, Radix.

"Vid diken och på fuktiga ställen vexer denna Solan ari,
och lår i Juli månad blå, violetta eller hvita blommor;
dess blad äro olika och på en stam ofta af 5 6 slag. En
betydlig artförändring bar hela eggrunda blad. I\led
nedböjda grenar, som slå rötter, fortplantas busken lätt.

Da stjelkarne, helst de lina, tuggas, röja de i början
en besk, sedan en håningssöt smak. Dessa samlas då
inga löf finnas på busken, antingen tidigt om våren eller
sent på hösten, och nyttjas merendels som Té, antingen
så, att till 5-4 drakmer stjelkar, slås 1 qvarter kokhett
vatten ; eller tages 1 lod, till 2-5 qvarter vatten, lemnas half
timma på svag eld och kokas sedan S-10 minuter; häraf
är dosis 2 koppar morgon och afton att dricka ljumt och
i början med mjölk, för smakens skull. Kokas de för
länge, blir smaken för besk; är dosis för stor, så gör den
äckel, och efter Gouans uppgift, äfven lamhet i tungan.
Stjelkarne hysa minst, bladen något, men bären rnest
giftaktigt. En hund dog inom 3 timmar f>f 5o förtärda bär,
som funnos oförändrade i magen. Hos menniskor laxera
de och göra kräkning. Emedlerlid är vexten , rätt använd,
ett godt och verksamt medel i gikt och reumatism af
åtskilliga slag, benvärk, gulsot, skörbjugg, hämmade regler
(menstrua suppressa), skabb, reforms utslag, veneriska
å-kommor, elaka bensår, rosartad svullnad m. m. Förrän
nattsvett inställt sig i lungsot, har Solan téet stundom äfven
gagnat, och en halvande hustru, som under frossan fick svår
och tung andedrägt, botades med Solan té, då kina för
giilves förut var försökt. Razoux brukade bladen mot
utvertes skador. Af de sega qvistarna kunna också korgar
flatas. Orten ratas af större boskap, men ätes af får och
getter.

Tab. — en stjelk med bär. — a. Pistillen. — b.
Ståndarne med sina knappar ssmmansittande.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:02:02 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svebotan/1/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free