Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i66.
VICIA Cracca.
Fagelvicker. Tranärter. Kråkvicker. Musärter.
Harvide. Viar. På Finska: Hiirenherne.
Småbladen äro lansettlika och finludna;
blad-skärmarne lika halfva pilar, mest
helbrädda-de. Blomsrje/kame äro mångblommiga, med
tätt efter hvarannan sittande blommor.
Linn Fl. Su. p. a54- Cl. 17. Diadelph. decandr. Lilj. Sv. Fl. s. 520.
K?. 14. Ttakulib raed Ärtbaljor. Patr. S. Hush. Jurn. 1784« Apr. 3.
347. 1793. Jan. s. 14.
ågelvicker. träffas allmänna på åkrar såsom ogräs, der
de äro frodiga med blå blommor; de växa äfven i lundar
och skugga , samt på ängar, der blommornas färg ofta är
blekare och stundom hvit; från Juni till Augusti är deras
blomningstid. Roten är krypande och mångårig.
Örtstjel-ken stundom alnshög och deröfver, är försedd med
klangen för att kunna slingra sig om andra växter och stöd;
den är bladig, fårad och något luden. Bladen ha många
småblad, på båda sidor fint silkesludna, med greniga
klängen. Bladskärmarne finludna, mest helbräddade,
likväl stundom något litet tandade. Blomstjelkarne äro
långa som bladen, kantiga och håriga. Blommorna ganska
talrika, sitta tätt efter hvarandra, nedböjda och lutande
åt en sida ; pistillens styl är rundt ikring hårig.
Blomfodret nästan färgadt (d. är: icke grönt). Ärtbaljan är
glatt (se N:o i36. m. fl.) — Åtskilliga artförändringar
hafva Auktorerna gifvit egna namn och ansett som skilda
arter t. ex. V. tenuifolia (Roth) har jemnsmala småblad
och mindre antal blommor; träffas på mager jordmån,
liten till växten. V. multiflora (Pollich) har äggformiga
småblad och många blommor, men synes ej vara annat
än vår V. Cracca.
Till boskapsfoder är växten ganska förmånlig, emedan
den växer tätt, frodigt, är bladrik och ätes gerna af alla
hemtamda kreatur både torr och färsk. På ängar
förqväf-ver den Mossan genom sin täta växt. — Svin, Fåglar och
i synnerhet Dufvor äta gerna fröen, som kunna malna strös
på hackelse åt hästar. Med 3 delar Råg, 2 delar Korn
och 1 del Vicker, hvilka malas till mjöl, kan bröd
tillredas, ehuru det blir tort och sträft till smaken.
Tab. — fig. a. förstoradt fruktämne med pistill. — b.
blommans inre delar utan blomblad. — c. och e. nedra
blombladen. — d. det öfre blombladet. — f. öppnad
fröskida med vickärterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
