- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 6 - Plansch 362-432 /
18

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MELICA ciliata.

Grus-slok.

Blomvippan är i axform hopdragen. Blomfodret
omfattar 2-4 blommor, och det yttre
blom-kron-ska/et ef nedersta blomman är i
brädden hårigt.

Linn. Fl. Suec. p. 26. Cl. 5. Tri and bi a Digyn. — Liljebl. Sv.
Fl. s. 58. Kl. 3* Tremänninc. två^vinn. — Linn. Öl. och Gotll. Re*.
5. 57. 290. — Skånsk. Res. s. 117. — Retz. Fl. cecon. s. 449*

Jemföres denna sällsynta Gräsart med de föregående (n. 554)
af samma slägte, tyckes ett olika utseende göra
öfverens-stämmelsen dermed något tvistig. l’å magra ocli torra
hedar, helst kalkartad jordmån, vexer den på få ställen i
Sverige t. ex. Öland och Gottland, och vid Vidsköfle i
Skåne, icke sällan bland enbuskar i sällskap med
Piphve-nen (n. 96.), liksom i små tufvor med täta, långa, trådiga
bårrötter, dock icke särdeles gräsrikt. Strået blir ända till
alnshögt och trindt med nästan släta baljor och blad. —
Blomvippan utskjuter i Juni, i början ganska smal, men
blir yfvigare, dock, ehuru verkligen grenig, mest alltid
som ett ax hopdragen. Blommorna ha en ljusgrön, men
omsider livitaktig färg. Deras blomloderskal äro bara,
fastän nervfulla, och omfatta vanligast 2 blommor, men
stundom 3 och älven 4 skiftevis sittande och på hvar sina
korta stjeikar liksom i ziczac upplyftadr. D^n första
blomkronans yttre skal är 2 gånger större orh hvassflre än det
inre, uian|jå med finsågade nerver och dessutom i brädden
rundtomkring med långa, utstående ljusa hår, saknade
så väl på inre blomskalet som på de öfiiga blommorna,
hvilka äro merendels trubbiga. Ståndare och pistiller
träf-las också sällan, utom i den nedersta och största blomman;
likväl uppt ickes någon gång antingen de lörre eller
sed-nare hos de mindre. 1 detta afseende, så väl som i
fler-tnligheten af de inre blommorna afviker Grus sloken
således Irån släg ets karakter. Efter blomningen öppna sig
blomskalen, då, af de utspärrande håren, hfla vippan
synes injuk och luden; och genom detta ludd befordras
frökornens kringspridande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/6/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free