Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OJ2.
BOTRYCHIUM Lunaria. Svartz.
Vanlig Varbräken. Låsgräs. På. F. Liihko-ruoho.
Stamblaclet är ett ensamt, vidsittande på
stammen och parbladigt. Småbladen äro
månlika, naggade och strimiga.
Linn. Fl. Sv. p. 56g. (Osmundn Lunaria) Cl. i.\. Crtptogamia.
JY-lices. — Lilj. Sv. Fl. s. 3s4- (.O. Lunaria). Kl. 16. Lönn gifte.
Ormbunkar. — Svartz Synops. filic. p. 171. — (Agyratae — Caps. bivalv.).
BOTRYCHIUM rutaceum. Svartz.
Grenbladig Varbräken.
Stambladen> ett eller tvenne stjelkade, närmare
roten uppstigande, dubbelt parbladiga.
Småbladen äro egglika, inskurna eller flikiga.
Linn. Fl. Suec. p. 370. (Osmumla Lunaria Tar. Q. y. — Liljebl.
Sv. Fl. s. 584. (O. rutacea). — Svartz Syn. fi!ic. p. 171.
Förr, då man skänkte mindre uppmärksamhet åt
fröred-ningsdelame hos Ormbnnkarne, blefvo äfven de som här
föreställas, parade med Osmundslägtet, hvaraf den enda
Nordiska arten nyligen (n:o 536) blifvit beskrifven och
tecknad. Men härifrån skiljas de med flera sina
närsläg-tade med så mycket mer skäl, som de till deras
utveck-lingssätt och yttre utseende betydligt aflägsna sig från de
egentliga Ormbnnkarne. Fröredningen ehuru samlad,
liksom hos Osmunderne, i en sammansatt klase eller spira,
utgöres af många vid densammas grenar anvnxna, men
sins emellan åtskilda enrummiga kapsler, som öppna sig,
ntan tecken till ring, på tveren, i tvenne baktill förenade
valvler. Till följe af denna utmärkta skillnad, bestämmes
härigenom en egen afdelning bland Ormbnnkarne, till
hvilken dessa höra, kallad Valvata:, eller hvilkas kapsler
spricka transverselt i 2 hophängande skal, och icke
vertikalt, som på dem med ring, eller med vertikal springa
i^Pii-mata?) försedda slägter.
Den vanliga Vå’bruken (ett namn lånadt af sl.igtets
tidigare egenskap att uppskjuta och fullkomnas), är icke
sällsam på torra, högländta ängar, och uppvexer från en
perennerande rot, omgifven med många enkla trådar, om
våren. Stammen blir sällan mer än 1 qvarter hc^g och
helt enkel, oivan roten omgifven med baljiika hinnor, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
