- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 6 - Plansch 362-432 /
70

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OPITIOGLOSSUM vulgatum.

Vanlig Or ms k all re-B r Äk en *). Läkelimga.
Löfvet (Frons), ensamt på stronken (stipes), «Hr
aflångt och merendels trubbigt. Fruktaxet är
jemnbredt.

Linn. Fl. Sv. p. 569. Cl. 24- Gryptogamia. Filices. — Lily. Sv. FL
s. 3g4* KI. 16. Lönngifts. Ormbunkar. — Svarlz Synops. filic. p. 169.
(Agyratae, Caps. bivalv.). — Weis. Crypt. Fl. Gott. p. 288* — Ph am.
vet. Ophioglossi herba.

OPHIOGLOSSUM microstichum. Jc-har,

Liten Ormskallre-bräken.

Löfvet är bredt, långrundt, hvasst, vid basen
något strutformigt. Fruktaxet lansettiikt.

A ch avius 1’ K. V. Ak. Hand). 1809 *• ^9. Tab. 3* A. — MenzeL Pugill.
plant. 207. £i Lexic. Polygl. p. 220. T. 2.

I följe af sist gifven Förklaring på de så kallade Valvatcei
är älven det närvarande slägtet lika lätt att skiljs från ds
egentliga Ormbunkarne som Vårbräkcn-arterne. Men grän*
sen emellan dessa och dennas är mindre utmärkt Vi
kunna likväl icke bifalla de författare so/p. trott ingen finnas.
I stället för Vårbrukens sammansatta stiira, på hvilken
kap-slerne siLta anvuxne men likväl sins emellan åtskilda,
linnes hos detta slägte en tvåsidig , enkel spira, som litgöres
af många förenade, sammanvuxna, enrummige, bara
kapsler, som öppna sig på Iveren.

Svenska Flora äger häraf 2 arter, af Iwilka den ena
är af ålder känd; den andra räknar sin från en sednare
dag, eller åtminstone upptäckten deraf inom
Fäderneslandet, för hvilken uppgift Vettenskapens älskare ha att tacka
Prof. och Ridd. Acharins, som vi med nöje erkänna att
vara, mer än någon ar.nan, lörtjent af Lafslägtets
Botaniska HisLoria.

Den förstnämde vexer på något sidländta skogsängar,
likväl sparsammare än vanlig Vårbräken. Hufvudroten är
något tjock med flara gulbruna odelta trådar. Härifrån
uppstiger en enda Stronk, som bär blott ett löf, begge
tillhopa Irån fingrets till alns längd. Löfvet är eggrundt
eller aflängt, stundom smalare mot ändarne men trubbigt,
helbräddadt, glatt och nästan köttigt med parallela och
tversför lörenadé ådror, likväl ei synliga förrän löfvet
torkar. Bredden är ungefär en tum och färgen lifligt grön.

#) Som uppliofvet i:II dei urgamla Slägtnamnet icke öfverenssiämmär
med naturin, emedan Ormarnes tunga är irådsma! och 2:klu ven,
och grunden ti!l axels jemiörande at 1-uchsius nieil en sien kaHad
ormlunga, synes }:ka orimlig; lorde namnet på modersmålet kuuna
ombytas till Ormskallra, fiän likheten med den som ulraäiker
Skal-leioinieuj Siägte bland de krälande foUiisa djureu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/6/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free