Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LATHYRUS tuberosus.
Ksöi-Latvs. Jordnötter. Jordmöss. På Holländska:
Aard- Ackers.
Roten har vidhängande knölar (tubera).
X)rt-stjelken är jercn utan hinnaktig kant.
K!ängen a hafva z ovala småblad. Blomskaften
äro mångblommiga.
Linn. Sp. Plant. p. 245. Cl. 17. Duoiipbja. 10: Ji ia. — Liljebl. Sr.
Fl. s. 525. Kl. 14. TvÄkuile med ärlbaljor. — Tricwald i K. Yeit. Ak.
IJandl. år 1744* 243. — Skoge dersammast. 1770. s. 146. — Shj/tte ibid.
5. 151.
./\.fven en frifmling från Belgiens, Tysklands ocil
Tafa-riets lerbundna sädesmarker, bosatt inom Svenska Florana
område. Den är redan niircd vid beskritningen af den
bredblndiga Latyrn (n:o z540> der också slägtets
karakter förekommer. Vi hafva sedan den tiden funnit skäl,
att anse Knöl-Latyrn såsom hemföding för det
tillkommande, då den i största mängd inrotat sig på de bördiga
ängs-fälten vid Ulfsunda egendom emellan Drottningholm och
hufvudstaden. Den har likväl der, jemte flera utländska
foderslag, blifvit först för några år sedan införd, och
sedermera ökat sig för evärdeliga tider. Roten löper
trådlik hela qvarteret djupt i jorden, och alstrar vid sidorna
potates lika knölar, som ofta sitta 3-4 i klase tillsammans,
betäckte med en tjock, seg och svartaktig hud, aflånga
eller runda, ungefär en tum eller mer i längden, och
gemenl. försedda med en liten trådlik stjert, hvilken
skap-jiad, jemte naturen hos dem att flytta sig, lånat dem
namnet af Jordmöss. Stjelkarne, like ärtrefvor, ofta par alnar
långa, men grenige och llvilande på deras grannar, de
styfvare gräsen. De äro ej med hinnaktig kant försedde,
utan nästan trinde, äfvensom bladskaften, hvilkas
tretrådi-ga eller tredelta klängen hafva 2 ovala, släta, men i
kanten invikta småblad, fästade vid basen. Blomskaften, ur
bladvecken ensamma och långa, bära en klase al helt och
hållit blåröda blommor. I baljorna, som efterfölja dem,
och som äro hvarken så långa eller så breda , som på den
bredbladiga Latyrn, mogna sällan ärterne; hvilket torde
vara öfverllödigt, då naturen gifvit vexten sin egentliga
fortplantningskraft i roten.
Som fodervext kan näppligen någon vara lämpligare,
st väl för dess härdighet, som smakliga och leta
näringsämne för boskapen , så att den i sådant afseende förtjenar
af en välbeställd landtman att ägas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
