Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Br an d gul L il ja.
Bladen äro smala, nastan jemnbreda, och
sitta spridda på sijelken. Blommorna stå
upprätta, ocli äga innantill sträfva kronblad.
Linn. Sp. Pl. p. 435- — Faun. Srec. p. 547. — Cl. 6. Hexandria
Monog. — Liljebl. Sv. Fl. s. 157* 6- SixmÄnn. En^vinn. — Rctz.
Fl. oecon. s. 41?*
L/ikasom den arten, hvilken vi förut (N:o 387) beskrif.
vit, är också denna af främmande ursprung, men vand
småningom vid våra luftstrek, får den också nu ett rum
i Svenska Floras blomsterkrans. Man finner den i mängd
vexande på ön Aspön i Mälaren under ekarne, der von
Linne sjelf angifvit densamma. Den odlas emedlertid
vanligt i trägårdarna, hvarest dess blommor blandade med
dem af de hvita och af kroll-iiljorna , förhöja
blomstertidens prakt.
Rot-Löken som är rund, består af flera löst på
hvarandra liggande saftiga, hvita skal eller fjäll, med några
trådlika rötter midtinunder. Örtstjelken, enkel och odelt,
blir stundom par alnar hög, kantig och strirnig, mer och
mindre finhårig eller slät, besatt med många spridda blad,
öfverst flatt utstående 2 3 tum iånga, smala och
helbräd-dade. 1 alla öfra bladvecken danas en liten klotrund, grön,
glänsande lök, som omsider affaller och tar äfven rot som
en egen planta. Toppen ändar sig med en tjock
blom-stjelk, som merendeb delar sig i 3-4» hvardera med sin
blomma, som står upprätt, klockformig, å ömse sidor
po-meransgul och utanpå blekare. Innantill äro kronbladen
ojemna och sträfva af upphöjda fåror eiler skarpa
lamel-ler, med strödda svarta prickar. Tre af dessa kronblad
äro liksom yttre och litet smalare, särdeles vid basen, men
de tre inre utvidga sig nederst vid deras fäste. Alla äro
der utmärkta med en håningshysande fåra. Blomningen
sker i Juli. Under den tiden har man så väl hos dessa
blommor, son< flera högguia, märkt ett slags skiftande
elektriskt sken via solgången. I sin egentliga hemort,
Sibirien och Tatariet, begagnas Lökarne af de der
befintliga folkslagen, såsom födämne, på lika sätt som om
kroll-liljan blifvit anfördt, och är, utan tvifvel, äfvensom
denna, oskyldig och användbar.
Tab. — Öfra delen af den blommande vexten efter
naturen tecknad — samt Löken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
