Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4°4-
JASIONE MONTANA.
M o n n e O R t. Morike.
Har bladig örtstam med nästan lansettlika,
vå-giga blad, och ett halfklotrundt blomhufvud
i toppan.
Linn. Fl. Sv. p. 3ox Cl. 19 Stngenesia Monogamia. Sp. p?. eJ.
Willd. 1. p. . Cl. 5- Pentandr. i gyn. — Liljebl. Sv. Fl. s. 93. Kl. 5
Femman ning. £n<jvinnade. — Retz. Fl. Oec. s. 524*
O m man Iiåller sig strängt efter Sexual Systemets reglor,
så måste denne vexten sökas i en klass, som tyckes nog
mycket aflägsna densamma från sina naturliga slägtingar
med hlockformiga blommor (pl. Campanulace.T), tili hvilka
också v. Linné räknade den. Men vi Ila redan förut
(ri. 290) uppgifvit ett dylikt förhållande hos en annan
frän-de af samma familj, hvilket också nu förklarar
billigheten af detta slägtes införande bland Femmäniiingarne, ined
bibehållande «I sin karakter: en hjullik feindelt
blomkrona, med smala, jetnnbreda flikar. Hanknapparne äro vid
basen hopvuxne (egentliga skillnaden från örtslägtet
Vliy-temnti), pistillens märke klubblikt och tvådelt, och
frö-kapseln, under blomfodret sittande, öppnar sig i toppen
och är blolt till hälften 2rummig, d. ä. mellanväggen
åtskild midti kapseln och icke förenad med frölästet nära
bottnen i medelpunkten.
Ehuru vexten är endast årlig, lår den er. hård och
träaktig rot, hvarifrån ofta flere örtstjelkar uppkomma,
qvarterslånga, trinda, bladiga, och ej sällan greniga i
toppen. Bladen, än jemnbreda, än lansettlika, äro ned mot
rottn större och de öfre till skiftes sittande, vågiga i
kanten liksoin vore de tandade, samt på yian sträfva.
Blommorna formera ensamma hufvuden i toppen halfklotrunda,
af tätt sammansittande kortsljelkade bloinmor inuin ett
gemensamt iobladigt blomfoder, liksom hos väddslägtet;
nien hvar blomma liar dessutom sitt egna lilla Sdella
of-vanför fruktämnet. Blomkronan är ljusblå, delad i 5 lika
långa, smala, uppräta flikar med mycket koit pip inunder.
Hanknapparne, nedtill snmmtnvnxne, äro i toppen
åtskilde. Stiftet, längre än ståndarne, figer ett klubblikt oih
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
