Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLYGONUM AVICULARE.
Fi CEL-Po lygon. Trampn’ijva, Trampgräs, Gurgräs.
P. F. Kanan ruoho.
Örls/jelken ar k niliggande. Blaclcn lansettlika
med skarp kant, och btadjjäll med åtskilda
nerver. Blommorna silta i bladvecken och
äga 8 ståndare ihop ined 5 pistiller.
Linn. Fl. »Sv. p. 128. Cl. 8 Octandaia Trigyn. — Liljebl■ Sv. Fl.
s. 17a. K.1. 7. TiemXnningar Treqvir.n. — fietz. Fl. ascon. $. 55x. —
Hushålls-Jouru. 1752. s. 559-49** Thaim. Centumnodiae herba.
P
J- oiygonfamiljens (Polygonea? Juss.), ehuru deras
blommor äro mycket olika i anseende till delning samt i
antalet af ståndare och pistiller , komma likväl öfverens
i ägandet af blott blomfoder utan blomkrona, ett enda
n 7
merendels bart frö, hvars lifspunkt (corculum) inneslutes
inom ett mjöiaktigt hylie (perispermum). Bladen sitta
hos der.i alltid till skiftes, och formera antingen sjelfva
baljor omkring den ledfulla stjelken, eller äro de anvuxne
till sådana sittande inom bladskaften liksom en skida, i
följe hvaraf von Linné kallade dem samtelige Vaginales.
Ilos Polygon-slägtet är Blomfodret un 5- än bhladigt med
.5—8 ståndare; och fröst 5kantigt. Fågel-Polygonen eller
Trampnäfvan, en af de,allmännaste vexter vid vägar,
gator, åkerrenar och uppbrukade st iilen och stundom nära
hafsstränderne, har en trådig, seg och grenig rot ined
flera kulliggande, della och trinda örtsijelkar, betäck^a
skiftevis med bredt lansettlika, släta och sträfkantade blad,
hvilkas’ljäll vid basen äro hvassa, liinnaktiga, och torra
ined åtskilda nerver. Cfverallt i verken sitta små, hvita
och grönröda blommor, olta flera (3 4) förenade och
kort-Etjeikade. Fröna bli Shörniga och glänsande. Hela,
som-masen finnes vexlen blommande. Den varierar ined mer
ocb mindre rak örtsljeik, bredare oth smalare blad samt
hvitare och rödare blommor, hvilket ger de dermed
bevuxna ställen, särdeles efter skörden 011) hösten, ett gladt
utseende.
Den gröna örten ätes af hu>kreatnren i allmänhet,
men i synnerhet al s\inen, hvaiföre den på sina ställen
hämtas till vanlig gti>l’öda. Om virta cir d;.n ock tjeniig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
