Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CONFERVA LITTO R A.LI S.
servationer på organisationen, bevisa Confervernes natuv
närma sig till djurens, eller att de äro — en del verklige
Polyper — andre, boställen för sådana. Man *) har gått
ännu längre, ocli föreslagit förening icke endast af
Confer-verne, utan af hela Cryptog. klassen med zoofyterne,
nästan som ett eget rike midt emellan vexteinas och djurens.
Ännu synas oss dessa rön vara nog mycket influerade af
en liflig inbillning. Förnyade analyser af andra berömda
forskare **) ha deremot lewnat olika resultat, att neml.
Confervernes viisende är verkligen Vegetabiliskt; en me*
ning som förmodligen torde bibehålla sig.
Den art , sotn gifvit oss anledning till föregående
anförande, och hvilken Dillwyn räknar till sin 5:dje afdelning:
Articulatas J’ilis selaceis, a. avcnias: ** ramosas är en
hafs- produkt, befintlig nära kusterna, vexande på stenar,
klippor och oftast på Blås-Tången (Fucus vesiculosus).
Dess trådar formera nflånga knippen, al blekgulgrön lärg
och af flera tum i längden , hvilka länka sig efter vatt
nets rörelser. Trådarnes substans är lös, men ej
gelé-aktig, och ligga så tillsammans, att de knappast kunna
åtskiljas, Knippvis flytande, få de af de smärre sidgrenarne
ett täckt fjäderlikt utseende. Hvarje tråd särskilt delar sig
i grenar, sällan motsittande hvarandra, men utgå i hvass
vinkel, utmärkte för deras spetsiga ändar. Led erne äro
ej längre än sjelfva trådens eller dess grenars diameter,
åtskilde med dunklare meilanskiften. Fröredningen (om
vi må så kalla den) utgöresafen tnängd klolfortriga
kaps-ler som silta utan viss ordning på grenarne. När denna
arten torkas blir den mörkare.
Denna Strand Slinka förekommer i synnerhet på
Gottlund under namn af Ylle, och utgör der ett af rle
gödningsämnen, iivaral Öboerne betjena sig på åkerfälten,
äfvensom af Haut er n , Tången och Kr tikein. Yllet anses
bland dessa för det fetaste, men måste ej genast läggas
på åkern, (helst örjord) ulan i hög, lör att före dess
utbredande sammanbiinna.
Tab. — A. vexten i nat. storlek (sittande på ett styc
ke af Blås Tång). — B. en tråd enskilt förstorad. —C.
än mer förstorad. — D. ett litet stycke med hcrcdaing.
*) Treviraan.1;.
**.) Yaucjueim. Decaiidolle* Dilhvyrr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
