Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEFNADSSÀTT.
315
att studenten vid terminens början icke vet, hvaraf han skall
lefva till terminens slut, och när detta dock på ett eller annat
sätt har gått för sig, vet han icke, hvaraf han skall lefva
nästa termin, en sådan lefnadsställning hade jag icke, men
nog var jag nödtvungen att inskränka mina behof. En lycka
var, att jag just icke var begifven på dyra nöjen, men i sam-
qvämen på nationssalen deltog jag. Detta nöje bestod jag
mig. Det var ej särdeles dyrt, och jag betraktade kamrat-
lifvet såsom en vigtigare sak än blott en rolighet för ögon-
blicket. Men nu för tiden förekomma åtskilliga utgifter, som
äfven en hushållsaktig student har svårt att undvika, t. ex.
deltagandet i de vetenskapliga föreningarna; hade sådana
funnits på den tiden, t. ex. den s. k. historiska föreningen,
skulle jag ej ansett mig hafva råd att taga del deri, så vida
jag ej ansett deltagandet nödvändigt för mina studier. Ty
det, som var af sådan natur, räknade jag för nödvändig utgift,
t. ex. skrifkollegium hos Törneros, enskilda föreläsningar hos
Lindgren o. s. v.
Men hvadan ifrån tog jag penningar? Jo, med den saken
förhöll sig så, att under den första tiden, 1831-32, lefde min
far, och föräldrarnes ställning i Köping var orubbad. Då fick
jag mitt underhåll hemifrån, ej mer än som nödvändigt be-
höides, men så mycket, som oumbärligt var, fick jag. Sak
samma, så länge min mor hade nådar vid Leksands pastorat,
1835 och 1836-37. Sedermera, då jag lefde i min mors hus
i Upsala, blef det derigenom möjligt för mig att hjelpa mig
fram utan någon betydlig skuldsättning. Jag hade också först
ett s. k. kungligt stipendium, som Geijer hade gifvit mig, och
jag fick med tiden det Molinska stipendiet, som gjorde vid pass
50 riksdaler riksmynt i terminen, som var en god hjelp, ty
jag hushållade så, att 50 riksdaler voro mycket i min hand.
Slutligen under promotionsterminen, då utgifterna voro större
än vanligt, erhöll jag inom min nation det s. k. Wallinska sti-
pendium, som gjorde 75 riksdaler riksmynt för en gång, och
då nu härtill kom det nyss nämda disputationspremiet, så var
affärsställningen rätt god. När jag stod på parnassen promo-
verad magister, hade jag blott 600 riksdaler riksmynt skuld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
