Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 STUDENTMÖTESFRÅGAN 1844.
domen och vände sig till mig med några ord om huru han och
jag stretat till samman under terminen. Grerjer var glad och
upprymd den dagen; jag såg icke det ringaste spår af något
missmod.
Men nog kunde den frågan göras: Hvarföre skulle det
vara så nödvändigt att studentmötet förhindrades? Hvarföre
kunde icke ungdomen få göra sin lustfärd, se sig omkring nå-
got litet i Köpenhamn, dricka sina skålar, sjunga sina visor,
hålla sina tal och dansa sina danser med damerna i Danmark?
När man vet, huru studentmötena några år senare omhuldades
med den största nåd och ynnest af samme konung, som nu
icke tålde den saken, kan man med allt skäl göra den frå-
gan: Hvarföre skulle studentmötet 1844 vara så illa ansedt
på högsta ort i Sverige? Nog begrep hvar och en, att kungs-
sorgen icke var det enda, icke det mest bestämmande skälet.
Frågan förbinder sig med en annan fråga: Fans der po-
litik i tillställningen? Denna fråga åter kan besvaras med ja
och nej, allt såsom man fattar saken. Upsala-skandinavisterna
tänkte visst icke drifva några politiska stämplingar, men skan-
dinavisterna i Danmark tänkte detta så mycket mera. Der var
en jäsande oro i Danmark, med oron fästad vid två föremål,
den schleswig-holsteinska partirörelsen samt det politiska sy-
stem, som följdes af den regerande konungen Christian VIII.
Det sätt, hvarpå denne konung behandlade den dansk-tyska
stridsfrågan, föreföll de danska patrioterna alltför litet danskt.
Deras sinnesstämning var hätsk och bitter ej blott mot det
tyska partiet, men äfven mot den danska regeringen. Och
huru som helst regeringen månde förhålla sig, fans här all
anledning att motse väldiga brytningar inom den danska sta-
ten, och det rent danska nationalintresset var i behof af stöd
och bistånd. Den svenska allmänheten skulle undervisas i den
läran, att de tre länderna. Danmark, Sverige och Norge, utgjorde
ett gemensamt fädernesland. Denna lära skulle inläras hos
ungdomen på studentmöten, och dermed skulle början vara
gjord till att intressera svenska allmänheten för den »skandi-
naviska iden». Striden mot Sclileswig-Holstein, utförd i ord
och handling, med eld och svärd, om så behöfdes, detta skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
