Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Influensan i kliniskt hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
att de kunnat återgå till sina vanliga sysselsättningar, om
de ens behöft lemna dessa. Vanligare har dock varit, att,
om ock sjelfva feberstadiet ej räckt mer än några dagar,
konvalescensen tagit åtminstone omkring en vecka i anspråk,
under hvilken tid patienterna känt sig trötta och olustiga.
Dessa mera lindriga och kortvariga fall hafva nog utgjort
det stora flertalet. För 41 influensafall bland personalen
vid Stockholms renhållningsverk fann dr Håkansson 17
gånger durationen ej öfverstiga en vecka, 18 gånger uppgå
till högst 2 veckor, 3 gånger sträcka sig intill 3 veckor och
3 gånger deröfver och intill: 31 dagar. Men mycket ofta,
äfven i till utseendet lindriga fall, har det gått ofantligt
långsamt för patienterna att repa sig, deras krafter hafva, ofta
trots god aptit, ej velat återvända, de hafva ena stunden, utom
mattheten, känt sig friska, den andra erfarit frysningar och
ytterligt allmänt illamående. Ett sådant sjuklighetstillstånd,
hvarvid vanligen hosta, hufvudvärk och smärtor i olika de¬
lar af kroppen qvarstått, exacerbationer emellanåt inträdt
samt bronkit, bronkopneumoni eller andra komplikationer ej
sällan tillstött, har dragit ut i flera veckor, ofta månader
och intill + år. Ej sällan har härvid befinnandet långa tider
varit rätt godt, till dess en förvärring med feber och andra
vanliga influensasymptom samt med eller utan tillkommen
komplikation instält sig, så att det sett ut som om recidiv
inträdt. Ännu i slutet af maj hade vi å sjukhuset tillfälle
att behandla sviter af influensa, som ådragits i december.
— Hos barn har förloppet i allmänhet varit kortvarigare.
Olika former. Sjukdomsbilden har, såsom af det före¬
gående synes, företett ej ringa vexling, i det de mångfal¬
diga symptomen varit i de olika fallen olika grupperade. I
allmänhet har man dock för dem alla kunnat upptäcka ett
visst slägttycke; det är genom de nervösa symptomens för¬
herskande som sjukdomen påtryckts sin egendomliga prägel.
Man har såsom bekant af gammalt skilt mellan en nervös,
en katarral och en gastrisk form, allt eftersom symptomen från
nervsystemet, respirationsapparaten eller digestionskanalen
varit mest framträdande; men åtminstone för den nu gångna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
